Wendelsberg, en pensionärsbostad med brokig historia

Mannen som lät bygga huset hette Bruno Wendel, född 1824 i Frankenberg, Sachsen, Tyskland.
Han blev hitskickad till Sverige av sin svärfar Gustav Ferdinand Hennig, som var disponent och grundare av Mölnlycke Bomullswäfveri AB för ”att lära sig affärer”, och här stannade han.
Affärerna blomstrade från 1852 till 1880-talet och de exporterade sitt luktfria Mollskinn (ett slags impregnerat arbetstyg) över hela världen och det resulterade i att herr Wendel hade en av Sveriges största privata förmögenheter då det begav sig.
Fabriken brann vid tre tillfällen vid dessa tillfällen stängdes det aldrig, Bruno lät helt enkelt arbeta med annat under tiden som fabriken var under återuppbyggnad. Arbetarna fick istället anlägga parken som omger Wendelsberg.

Huset Wendelsberg ritades av den välkända arkitekten Adrian C. Petersson och är stilmässigt ritat i nyrenässans. Adrian C. Petersson har ritat väldigt mycket i Göteborg och kyrkor runt om i Sverige och var enligt Bruno perfekt för uppdraget.
Nog kunde Adrian rita praktfulla hus! Det första förslaget var alldeles för pampigt och skrotades ganska omgående då Bruno kände att det blev ”vulgärt”.
1883 stod Wendelsberg klart, ett träslott byggt som pensionärsbostad till disponent Wendel när det skulle bli dags för honom att lämna affärerna. Det blev ett påkostat och praktfullt bygge, högst upp på en uppbyggd kulle, allt för att Bruno skulle ha utsikt över tjärnen, fabrikerna och ”sitt Mölnlycke”. Wendelsberg, med rinnande vatten som hämtades i källaren, ett tidigt försök till centralvärme, torn, tinnar, klocktorn, verandor, balkonger, salonger, stall till rashästarna, svandamm, påfåglar, statyer och fontäner!

Bruno och hans fru Marie-Louise flyttade in 1884.
Omkring 1880 ska fabrikerna ha varit Sveriges modernaste textilfabrik och affärerna blomstrade och expansionen fortsatte i rask takt.

Men 1893 dog Bruno, 70 år gammal.
Nu var det upp till sönerna Arthur och Richard att ta över affärerna, en redan efter två år inköpte Arthur samtliga aktier och drev företaget ensam. Arthur ville modernisera fabriken, men lågkonjunkturen efter sekelskiftet ledde till allt sämre resultat. Änkefrun Marie-Louise Wendel offrade sin förmögenhet för att rädda bolaget, men 1906 blev läget ohållbart och företaget måste gå i konkurs och huset och alla dess tillhörigheter var tvungna att säljas.
1907 köptes Wendelsberg, med tillhörande rashäststall och köksträdgårdar, utav den lilla nykterhetsrörelsen NGTO. Detta efter en större ansträngning att samla ihop de 45 000 kronor som krävdes för köpet.
Året därefter, 1908, startades Sveriges första rörelseägda folkhögskola.